Du, jag och planeten – när unga och föräldrar pratar om klimatet tillsammans

15.10.2025

Diskussionen om ungas klimatångest har pågått i över ett decennium, ofta med fokus på orsakerna – nyheter, skola eller sociala medier – snarare än på hur vi kan möta dessa starka känslor. Samtidigt hettas det globala klimatet upp till oanade nivåer och de vuxna, som inser att ångest är en rationell reaktion, undrar hur de skall kunna stöda, när de själva känner sig så osäkra. Och vad säger ungdomarna?

Studier visar att många unga upplever klimatrelaterade känslor som sorg, oro och hjälplöshet. I Finland uppgav 58 % av unga att de känner oro, 54 % sorg, hjälplöshet eller rädsla, och 31 % att känslorna påverkar deras funktionsförmåga negativt. Samtidigt är klimatkänslor föränderliga – även unga som i dag är lugna kan påverkas starkt senare. Det är därför viktigt att börja tala om dessa frågor i tid.

För att kunna stötta unga behöver vuxna först utforska sina egna känslor. Miljökänslor är ett paraplybegrepp som rymmer både positiva och negativa känslor, från vårglädje till klimatångest. Genom att stanna upp, namnge och bemöta känslorna med nyfikenhet blir de lättare att förstå och hantera.

Därefter handlar det om att lyssna och ge plats. Alla känslor bär på viktiga budskap. Om vi snabbt går vidare till tröst eller lösningar riskerar vi att missa värdefulla insikter. Genom att visa att vi klarar av att tala om svåra ämnen skapas trygghet och tillit. Ett samtal behöver inte leda till en lösning – det viktiga är att vara närvarande tillsammans.

Dessa två steg – att förstå miljökänslor och föra konstruktiva samtal – står i centrum för pilotprojektet Du, jag och planeten. I projektets workshops får föräldrar och tonåringar verktyg att hantera känslor och samtala om klimatet på ett respektfullt sätt. Syftet är att öka förståelsen, minska konflikter mellan generationer och göra det lättare att prata om klimatfrågor i vardagen.

Från känsla till handling

Under läsåret 2024–2025 har projektet erbjudit workshoppar och föreläsningar där deltagarna tränat på att sätta ord på sina miljökänslor, förstå olika reaktioner och öva på konstruktiva klimatsamtal. Innehållet i workshoparna är baserat på Klimatprata-samtalsmetoden, utvecklad av Vardagens Civilkurage, och på Klimatkänslohjulet (Panu Pihkala 2019). Genom diskussioner och övningar har deltagarna fått verktyg för att gå från känsla till handling – till exempel genom att formulera små, konkreta klimatsmarta val i vardagen.

Det här upplägget har gett unga mod att tala om sin oro och sina tankar, samtidigt som föräldrar har fått en djupare förståelse för sina barns perspektiv. Många beskrev det som en lättnad att äntligen kunna prata öppet om något som annars kan kännas tungt och laddat.

Samarbete och engagemang

Projektet startade som en idé mellan Gabriela Langinauer (Stationens barn) och Minerva Peijari (Känsla). Tack vare stöd från Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner, samt i samarbete med Luckan, Barnavårdsföreningen, Vardagens Civilkurage och Hem och Skola, kunde projektet bli verklighet våren 2024.

Totalt genomfördes nio workshoppar under året, bland annat i skolor, på kvällsträffar för föräldrar och i verksamheter som Luckan och Tjejvillans verksamhet. Därtill hölls en kick-off för samarbetspartners och professionella inom tredje sektorn.

Vad deltagarna tyckte

Utvärderingarna visar tydligt att behovet av den här typen av forum är stort. 100 % av föräldrarna och 87 % av de unga som svarade på responsblanketterna skulle rekommendera workshopen till andra i liknande situation. Många lyfte fram att det var värdefullt att få tid och utrymme för reflektion och samtal – och inte minst att få göra det tillsammans med andra.

En ung deltagare uttryckte det så här:

”Jag går ofta runt med oro över klimatet, men det är inte något vi pratar om hemma. Här fick jag äntligen säga vad jag tänker – och höra att andra känner likadant.”

Samtidigt visade projektet på utmaningar: det var svårt att samla både unga och föräldrar till gemensamma träffar, och den längre reflektionstid som Klimatprata-metoden egentligen kräver fick ibland kortas ner. Men själva samtalen fungerade mycket bra – engagemanget var stort och många gick hem med nya perspektiv.

Nästa steg

Till hösten 2025 tar projektet ännu ett steg vidare: en affisch och ett infoblad riktat till skolor ska spridas för att ge lärare ett konkret verktyg att lyfta klimatkänslor i klassrummet. Dessutom arrangeras föreläsningar för gymnasieelever. Du kan beställa materialet till din klass här! https://link.webropolsurveys.com/S/E785C2D342875997

Materialet rekommenderas för högstadie- och gymnasieskolor, men kan anpassar till yngre elever vid behov.

Tillsammans framåt

Att prata om klimatet är inte bara en fråga om fakta och vetenskap. Det handlar också om känslor, relationer och gemensamma val. Du, jag och planeten har visat att när vi vågar prata om våra miljökänslor, kan det leda till gemenskap, förståelse – och till handling.

För unga, för föräldrar – och för planeten.

 Fråga mer