Varför behövs Killevippen?

Pojkar är överrepresenterade på många områden som anknyter till marginalisering, som t.ex. självmord, mobbning och missbruk1. Upp till 85% av alla 15–17-åringar som misstänktes för brott år 2018 var pojkar2. Var fjärde pojke hamnar i polisens brottsregister i något skede3. Dessa siffror är hisnande, och det finns också tecken på att den grova brottsligheten i Finland skulle minska radikalt om vi kunde förebygga brott som pojkar begår i åldern 15–253.

Alldeles uppenbart finns det ett behov för förebyggande arbete med särskilt fokus på pojkar.

Det finska samhället är till sin identitet mycket jämlikt. Samtidigt genomgår maskulinitetsbegreppet och mansrollen just nu märkbara förändringar. I den populära diskursen associeras maskulinitet regelbundet med negativa, rentav toxiska drag. Men om maskuliniteten teoretiseras som något som antingen begränsar eller förtrycker män å ena sidan, eller något som erbjuder tydliga förmåner och privilegier å andra sidan, bidrar detta inte på något konkret plan till ökad jämlikhet eller en mindre trängd könsuppfattning4.

Pojkar behöver utrymmen där de får mogna på trygga villkor. Begreppet maskulinitet är starkt sammankopplat med en hegemonisk manssyn där man utgår ifrån att pojkar drar nytta av den rådande patriarkala könsordningen1. Mera sällan analyseras pojkar ur ett sårbarhetsperspektiv.

Ofta ses pojkar som dels riskbenägna, dels äventyrliga. Till exempel i skolvärlden kan pojkar ibland väcka negativa känslor, särskilt om de dominerar de sociala utrymmena med sitt beteende. Men vid närmare granskning kommer det fram att det handlar om en sårbarhet som söker sig uttryck p.g.a. bakomliggande upplevelser av t.ex. familjevåld eller rusmedelsproblematik. Då skiftar perspektivet från maskulinitetshegemonin till en sårbarhetsfråga5.

För att inte förlora en stor andel pojkar till psykisk ohälsa och kriminalitet krävs en insats där den speciella problematiken kring pojkar beaktas. Det är viktigt att ingripa i tid i förebyggande syfte och stärka pojkars självförtroende och resiliens.

 

Kreativitet i fokus

Att få bekanta sig med sin kreativitet är nära besläktat med att utvecklas och mogna som människa. Övningar i kreativitet kan bidra till att känna igen och överkomma barriärer, lära sig balansera ambitioner och förverkligande, utveckla sin nyfikenhet och lösa problem. Kreativitet som tema är på många sätt mindre laddat än t.ex. olika modeller som explicit handlar om positivt tänkande eller metoder som explicit handlar om ökat välmående.

Vår empiriska erfarenhet har påvisat att pojkar behöver få ta del av uttrycksformer som inte a priori har en stark moralisk laddning eller dömande inklination. I ett belysande exempel vågade t.ex. en ungdom inte dela med sig av sina tankar och känslor i bildform eftersom han var orolig för att det skulle uppfattas som ”förbjudet” av handledaren. Att som ung inte våga uttrycka sin inre värld utav rädsla för kritik är inte något vi vill uppmuntra – tvärtom!

Det finns forskning som tyder på att övningar i kreativitet kan ha en direkt effekt på problemlösningsförmåga, prestation, samt beteende och attityd, dvs. inte enbart kreativitet i sig6. Därtill kan kreativitetsträning utveckla och utvidga svartvitt tänk, och därmed ha många goda bieffekter på mående och livshantering7⁠.

För att kreativiteten ska frodas kan man med fördel utgå från sex huvudsakliga byggblock; en trygg miljö där ungdomar har frihet att utforska sin egen kreativitet, en möjlighet att lära sig om mentala trösklar och hur man kan överkomma dem, tillfälle att lära sig om psykologin bakom kreativa processer, humor, stöd för fantasin, samt att öva sig på kreativ problemlösning8,9⁠. Dessa byggblock utgör även stommen för Killevippen.

 

I praktiken

Killevippen går ut på smågruppsverksamhet som handleds av trygga vuxna. Grupperna träffas regelbundet under tre månaders tid. Deltagarna får prova på olika övningar och diskutera jämlikt med gruppen. Målet är att deltagarna får utforska frågor kring individualitet, perfektionism, att slutföra det man påbörjar, att ta steget från idé till verklighet, att komma över mentala spärrar och att duga som den man är.

För pojkar är det inte alltid lätt att uttrycka sina känslor verbalt. Vår erfarenhet tyder på att kreativa medel kan fungera som en naturlig brygga till pojkarnas inre. Det kan t.ex. kännas lättare att skriva en låttext om att vara förtjust (och sedan tala om texten), än att tala om sådant rakt ut. Likaså är det riskfritt att bekanta sig med känslor om upplevd otillräcklighet eller inkompetens med hjälp av kreativa medel, i stället för att behandla dessa frågor i situationer med högt våldshot eller yttre prestationskrav.

Killevippen handlar också om god dialog. Vi är måna om att uppmuntra till samtal, aktivera deltagarna genom direkta frågor och uppmuntra alla till att lyssna på varandra. Det är viktigt att diskussionen är konstruktiv och att alla får komma till tals. Deltagarnas egna erfarenheter och åsikter ska få mycket utrymme. Vi utnyttjar bl.a. metoden Dialogpaus som stöd. Ett fint drag i metoden är att den inte handlar om att nå konsensus, utan att föra fram olika ståndpunkter, så att det skapas förutsättningar för att ta hänsyn till och godkänna olikheter.

 


 

Referenser

  1. Lunabba, H. Haavoittuva maskuliinisuus. Sosiaalityön tiedeblogi — tutkitusti sosiaalityöstä https://sosiaalityontiedeblogi.home.blog/2021/05/18/haavoittuva-maskuliinisuus/ (2021).
  2. Veirto, U. Syrjäytyneistä enemmistö nuoria miehiä – Kierre olisi mahdollista katkaista jo koulussa – Miksi näin ei tapahdu? https://www.apu.fi/artikkelit/syrjaytyneista-enemmisto-nuoria-miehia-kierre-olisi-mahdollista-katkaista-jo-koulussa-miksi-nain-ei-tapahdu (2020).
  3. Cacciatore, R. Pelastakaa pojat! (Minerva, 2008).
  4. Waling, A. Problematising ‘Toxic’ and ‘Healthy’ Masculinity for Addressing Gender Inequalities. Aust. Fem. Stud. 34, 362–375 (2019).
  5. Lunabba, H. Vulnerability and young masculinities? (2022).
  6. SCOTT, G., LERITZ, L. E. & MUMFORD, M. D. Types of creativity training: Approaches and their effectiveness. J. Creat. Behav. 38, 149–179 (2004).
  7. Huotilainen, M., Rankanen, M., Groth, C., Seitamaa-Hakkarainen, P. & Mäkelä, M. Why our brains love arts and crafts: Implications of creative practices on psychophysical well-being. FormAkademisk 11, (2018).
  8. Bull, K. S., Montgomery, D. & Baloche, L. Teaching Creativity at the College Level: A Synthesis of Curricular Components Perceived as Important by Instructors. Creat. Res. J. 8, 83–89 (1995).
  9. Scott, G., Leritz, L. E. & Mumford, M. D. The effectiveness of creativity training: A quantitative review. Creat. Res. J. 16, 361–388 (2004).

 

Kontaktuppgifter

Dimitri Pailen profiilikuva

Dimitri Paile

planerare-utbildare

Luovuus voimavarana ja keinona syrjäytymistä vastaan Killevippenhankkeessa

Syksyllä 2023 Aseman Lapsilla käynnistyi uusi hanke, jonka tavoitteena on ehkäistä poikien syrjäytymistä. Pojat ovat yliedustettuina monissa syrjäytymiseen liittyvissä tilastoissa, kuten itsemurhissa, kiusaamisessa ja riippuvuuksissa. Uuden hankkeen kohteena ovat ensisijaisesti 16–19-v ruotsinkieliset pojat pääkaupunkiseudulta. Hanke perustuu ryhmätoimintaan, jossa osallistujat pääsevät tutustumaan omaan luovuuteensa. Luovuusharjoitukset ja tunnetaitotyöskentely voivat lisätä itsetuntemusta, auttaa kohtaamaan haasteita, ja kehittää uteliaisuutta sekä ongelmanratkaisutaitoa. Hanke on saanut kahden vuoden rahoituksen. Tavoitteena on kohdata 100 poikaa kahden vuoden aikana. Sisältö rakentuu viiden pääteeman ympärille: luova prosessi, ongelmanratkaisu, sisäiset kynnykset ja epävarmuudet, metaforat ja analogiat, mielikuvitus.


Om namnet: Killevippen

Ordet killevippen myntades av Astrid Lindgren i hennes novell Nils Karlsson-Pyssling flyttar in. Den korta berättelsen handlar om lille Bertil som lämnas ensam om dagarna och måste klara sig på egen hand. Bertil besegrar både ensamhet och tristess när han blir vän med Nils Karlsson-Pyssling som bor under Bertils säng. Genom det magiska ordet killevippen kan Bertil göra sig så liten att han lyckas krypa in under golvplankorna och hälsa på hos lille Nils.

En inte oviktig detalj i berättlesen är att Bertil får hjälpa Nils med en hel massa olika sysslor. Genom sin fantasi (eller är det kanske på riktigt?) får Bertil en chans att utforska sin delaktighet och lekfullhet. Vardagen löper på galant, och Bertil klarar sig riktigt fint till slut fast berättelsen börjar i ganska dystra tecken.

Projektet Killevippen tar avstamp i insikten att pojkar mår bra av att få utforska sin fantasi, delaktighet och kreativitet.

Tilaa uutiskirjeemme